Tussilagos bravader

Julafton blir väl aldrig riktigt som den var när man var liten,
men i år lyckades jag nästan, nästan, uppnå något som liknade den känslan.
Idag har jag stått i fönster och spejat efter tomten,
förklarat hur den samme i just den sekunden parkerade sina renar på taket,
jagat tvågalna bröder, förklädda till pepparkaksgubbar, genom hela huset,
("jag är egentligen ingen pepparkaksgubbe Therese, jag är faktiskt Oliver,
det är bara en utklädnad. Jag lovar")
byggt verkstäder åt byggare Bob
och smakat på skinka
(usch!)

Så nu sitter jag här, en massa filmer och presentkort rikare,
och småler åt Juno.
Jag tror att det är åttonde gången jag ser den nu
och jag kan fortfarande inte sluta att få enorma känslosvall
och förundras över alla färger, citat, låtar.
Min syster vet verkligen vad jag behöver!

Ikeakatalogen ligger i mitt knä,
vissa av sidorna är mer nötta än andra
och mina kryss känns tydligare än innan.
Nu ska jag välja ut några smultron och sen lura någon att åka med mig dit.
Bokhylla, väggfast skoskåp eller kökslampa?