Sanningsdan

Min syster har haft ont i sitt ben i någon vecka,
nu hade smärtan spridit sig och hon kunde inte stödja på benet.
Sjukvårdsupplysningen och akuten sa kom in direkt, det låter som en propp!

Jag och Andreas lämnade en halv cider var och sprang ner till Heden,
få Oliver att tänka på annat,
gråten i halsen på både mig och Veronica.
Ut till Landvetter, bära in barn, pussa min syster och se hennes bil försvinna tillbaka mot akuten.
Tilla på Robinson med Oliver,
förklara varför man inte kan dricka saltvatten, vad olika konstiga frukter heter
och sen en väldigt tung femårig kropp mot min mage.
Bära ett till barn.

Se upp för dårarna och ett krampaktigt tag i mobilen,
varför ringer hon inte, det kan ju inte vara bra att det tar en sån tid?

En pojkvän som gör allt för att lugna sin oroliga flickvän,
så till slut ett samtal vid ett
de ska analysera mitt blod, är det en propp så får jag stanna över natten.
Gå och lägg er, barnen kommer snart gå upp.

Sova fanns inte på kartan, två timmar av täckeskrig,
sedan upp och gå, gå, gå.
Med hunden, som var nästan lika orolig som jag var, tätt tätt efter mig.
Klockan som inte rör sig framåt
vad innebär en propp egentligen?
Man skall aldrig googla, varför lär jag mig aldrig?

Klockan fyra slog jag vant numret och hör en viskning
jag är precis utanför
jag hör det i hennes röst och kan genast andas ut.

En galen hund som väcker hela huset
MATTE ÄR HEMMA
och sen jag som kastar mig runt hennes hals.

Det var ingen propp,
däremot sjukskrivning i två veckor, kryckor, tabletter och vila.

En kväll av den värsta ångesten på länge.
Barnen vaknade klockan sex.
Jag är pigg idag, jag lovar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0