Allt är som det ska.
jag vet.
Men varken Marcus eller Micke har uppdatterat på evigheter
så jag tyckte att jag hade rätt att fuska.
Jag skulle vara duktig och rensa min dator från onödiga program.
Det visade sig att jag avr lite väl duktig.
Nu mer har jag inga drivrutiner för mitt ljudkort installerade.
Alltså: Ingen musik för Therese del.
Känns underbart med tanke på att jag köpt/fått sju nya skivor denna månaden.
Andreas är hemma och allt är som det ska.
Jag och syster shoppade upp alla mina pengar igår,
allt är som det ska.
Sofia går upplärning på jobbet och på lördag är det utgång som gäller.
På fredag blir det festival i lödöse och på måndag skall vi se simpsons.
Semester är the shit.
Glasstund med Astrid idag,
på tiden.
Allt är som det ska.
Yes
Jag kom in på mitt förstaval,
Franska förberedande kurs II.
Vad jag blir förberedd för vet jag inte.
Galna fransmän i basker och med en baugett i högsta hugg?
Anyway, nu har jag tackat ja och det är bara att be
till någon högre makt att det inte är på torsdagar.
Känns lite bättre att veta i alla fall p åett ungefär vad jag ska göra till hösten.
Läsa franska på halvfart (20 timmar inkl. hemuppgifter?),
jobba tre helger i månaden + varannan torsdag.. (51 timmar i månaden)
Det betyder att jag kommer vara "sysselsatt" ungefär 32,75 timmar i veckan.
Vilket är lite mindre än heltid och det är jag allt värd efter årets prövning.
Kursen betyder ett steg närmare att äga franska språket
och ett steg närmare att bli tolk.
Det är de små stegen som räknas, okej?
5 dagar kvar.
På g
Medicinen har bitit och jag får krupp av att bara sitta och slöa.
Jag har istället handlat mat och håller nu på att fixa till en superb middag (hoppas vi).
Den består av egengjord potatissallad med färska sockerärtor i och vegetarisk schnitzel med ostfyllning som just i denna stund ligge roch gotta sig i ugnen.
På tal om ugnen så har jag precis kollat upp hur man skall göra rent en sådan.
Det blir projektet efter maten.
Lite såpa och 100 grader, sen ska det tydligen bara vara att torka av.
Dessutom har jag städat ur två köksskåp och gjort en helommöblering i dessa.
Mamma och Sandra får skylla sig själva om de inte hittar,
lämna mig inte ensam så länge då!
Sammanfattningsvis: jag är på bättringsvägen.
Hjärtslag
Släpp taget, omfamna mig, gör dig fri
Inslut all världens värme
Handen, håll kvar den
Beröring, det bara är så
Jag måste
För att veta
vilka hjärtslag som tilhör dig
och vilka som kommer från mig
Hennes hemlighet
De tycker att hon är ännu konstigare när hon kommer hem och är pisseblöt igen
De tycker att hon är knäpp när hon matar fåglar på sin balkong
De tycker hon är knäppare när hon hälsar på folk hon sett på stan fast bara en gång
De tycker hon är mongo när hon gråter för en död grävling hon sett
De tycker hon är ännu mer mongo när hon tittar på tecknat trots att hon fyllt t
De tycker att hon är sjukare när hon åker till Asien och sen kommer tillbaka igen
Men hon vet, hon vet
Det är hennes hemlighet
Hon vet, hon vet
De vill gärna veta vad hon vet
men hon är tyt och säger inte det
Vintern kommer, hon är utom fara
Hon har nåt som håller händerna varma
Navid, är allt jag har att säga.
(Och ja, om ni missade så har Navid Modiris och Gudarnas skivor
Många mil att gå och Dags för slagsmål kommit nu!
Billigaste stället som jag har hittat dem på är cdons sida, 69 respektive 89 kronor. )
Problemlösning
Så snart vet jag vad jag ska göra till hösten!
Jag gjorde allting fel i ert familjespel
Nåja, tyst mellan Lokes andetag i alla fall.
Det är de första timmarna nu,
det går snart över.
Jag lovar.
Arvika var underbart, som väntat.
Såg allting jag ville ha sett.
Nåja, allting utan Melody Club, Mando Diao Och Emil Jensen.
De två första hade jag sett innan,
så det gör inte så mycket. Inte mycket alls faktiskt.
Men Emil.. Men å andra sidan var det en omöjlighet att ta sig dit.
Fyra dagar med underbara människor, musik, sol och en gnutta alkohol,
vad kan gå fel?
Däremot var jag inte lika nöjd igår eftermiddag när min hals började göra ont.
Efter att ha genomlidit en mardrömsnatt insåg jag att jag hade dragit på mig halsfluss.
Igen.
Tjugoförsta gången i ordningen nu?
Axessakuten imorgon då,
YES!
8 dagar till Andreas kommer hem.
"Men kan du hålla käft och bara ha sex istället?"
Arvika
Om tre timmar sitter jag på bussen mot de värmländska skogarna,
är hemma igen på söndag.
Problem #2
Sandra spelar Danacupa.
Vilket, med en enkel ekvation, betyder att jag måste sova ensam i natt.
Sömnlöshet här kommer jag.
Jag är sämst på att vara ensam hemma.
Problem
men nu har det nått sin kulm.
Jag har fått ett mail från Göteborgs Universitet om att min ansökan är behandlad
och att jag kan gå in och titta på vilken utbildning jag blivit antagen till.
Om jag hade haft en jävla PIN-kod som tydligen har blivit skickad till mig.
Dessutom måste jag tacka ja till platsen innan 27 juli
vilket jag inte heller kan göra utan Pin-kod.
Så: det ligger en plats till en utbildning och väntar (förhoppningsvis) på mig,
men jag kan varken se vilken kurs jag fått eller tacka ja till den.
Nu ber jag till skolgudarna (säg inte det till någon) att antagningsbeskedet även skickas via post.
För det borde det väl, eller hur?
Telefontiderna är dessutom 9-16 imorgon,
känns motiverande att ringa från Festivalbussen.
Not.
Med solen i ögonen.
Jag hatar 14-22 passen.
Man borde egentligen gå upp runt 8 och göra något kreativt innan man börjar.
Borde.
Jag ber för att vädret håller i sig,
har ingen lust att vada fram i gytja på Arvika.
Men eftersom jag har lagt en stor sopsäck i ryggsäcken,
packat alla kläder i enskilda påsar och sen lagt dem i sopsäcken
och sett till att få med mig regnkläder, stövlar, raggsockar
och tjocktröjor så kommer det inte regna.
Sådan är lagen.
Hade jag däremot glömt något av detta,
då jävlar hade ni fått se på ösregn!
Funderar på att råka glömma solglasögonen,
bara för att gardera mig.
Med en smak av italien
Som en slags uppvärmning.
Tidigare nämnde jag lite om dagens planer och det blev bättre än väntat.
Andreas slutade senare än vad som var tänkt, men en promenad i Majorna är alltid trevligt.
Där ska jag bo när jag blir stor.
Armbandet blev inlämnat, klart om en till två veckor.
Lagom tills Andreas kommer hem igen med andra ord.
Vi gick till Pasta e Contorni och var där 3 minuter över fem,
vi var bland de första gästerna eftersom det visade sig att det öppnade först fem.
Trots detta avr det svårt att få plats eftersom de hade så många bokningar,
på en måndag!
Vi avnjöt en underbarmiddag och skall ni bara äta italiensk mat en gång (gud förbjude)
i hela livet så är det Nordenskiöldsgatan 21 ni skall besöka.
Jag beställde in en pastarätt med räkor, musslor, kräfta, bläckfisk och jätteräkor.
Allt detta låg i en delikat sås gjod på tomat, vitvin, vitlök och annat mumsigt.
Vi beställde två varmrätter, tre Cola och tre skivor vitlöksbröd.
För detta pröjsade vi endast 333 kronor.
Det säger kanske en del att denna resturang är den första på tre år som fått fem stjärnor av GP?
Att Andreas far lämnade 120 kronor i dricks sist vi var där berättar också en del.
Nog med smygreklam nu.
Efter detta var det sälungar och en trevlig fika med de bästa på Tintin.
Dagens torraste nr 1:
Josefine: "När sälarna får barn kallas det att kuta och barnen heter kutar".
Robert: "Ska vi kuta dit och titta på dem?"
Dagens torraste nr 2:
Robert: "Jag har aldrig förstått hur man gör paj.. Jag menar.. Den är ju paj från början.."
(Kidnappade för övrigt Andreas tröja,
för att ge sken av att klara mig)
Förklaring
Okej, eftersom Marcus är allmänt seg kommer här en liten färklaring till föregående inlägg.
När jag med teckenspråk bokstaverade fram Marcus betydde det inge tmer än att jag inte kunde stanna och hålla min syster sällskap eftersom Marcus var näst intill på väg att bli uppäten av inbrottstjuvar.
Ett möte på MSN väntade och jag kunde omöjligt uppehållas mer än vad jag redan hade gjort.
Voilà!
Det var alltså bara för att vara snäll och inte för att jag i smyg skulle dräpa honom eller något annat obehagligt.
Nu skall jag strax ge mig av in till stan för att byta armbandet som jag hade köpt till Andreas. Det visade sig tyvärr att det avr för stort. Efter det skall jag möta upp den samme på hans jobb (hoppas på att undkomma fiskstanken) och sedan bär det av till vår favoritresturang. Där skall en (förhoppningsvis) utsökt middag avnjutas. Varför undrar kanske ni? På en helt vanlig måndag? Ja, förutom att vi är överdrivet vardagsgulliga har vi faktiskt varit tillsammans i sex månader idag. Dessutom är det sista gången som vi ses på två hela veckor. (Jag skall iväg på Arvikafestivalen och när jag kommer hem har han åkt iväg till Slovenien för att gå på en hårdrocksfestival).
Dagens fullsmockade schema innehåller dessutom en svängom till Slottsskogen (Slottskogen?) efter middagen för att, tillsammans med nästan hela slynarméen, titta på den nya sälungen. När vi har tillbringat en tid med dessa underbara människor blir det en svängom ut till Tynered till Andreas boning. Därifrån skall jag någon gång i natt ta mig hem, eftersom han måste gå upp halv fem imorgon.
Där har ni min dag och för att komma i kapp planeringen, som jag självklart redan ligger efter i, måste jag ge mig av nu.
Vardagskomik
Förvänta er inga storverk eller maffiga specialeffekter.
Berättelsen kan börja:
Therese Annika Lindblom (kommer i fortsättningen tituleras med jag, mig eller eventuellt Therese)
stod inne på toaletten och sköljde fridfullt och oskyldigt munnen med flourskölj.
Då man har munnen full med svidande vätska är det svårt att kommunicera med omvärlden.
Med detta i baktanken valde jag därför att svara på min systers frågor
- Kan du inte stanna här tills jag är klar?
först genom frenetiskt skakade på huvudet.
- Varför inte?
Och sedan genom att bokstavera svaret med teceknspråk.
- M A R C U S
Varpå min syster utbrister följande:
- Men Therese! Jag förstår inte teckniska... Öhm.. TECKENSPRÅK!
Detta resluterade i att min mönskölj på någon mystiskt vis placerade sig över halva badrummet.
Utöver detta har det inte hänt så mycket.
Min vännerbox har anlänt (WEEEI), Andreas har fått sin present
och jag har jobbat en massa.
Slut.
Comforter
MSN for president
Tro inte att du är populär,
Ikea, discshop och storstaden
Det är egentligen ingen där.
Räkningar, förfrågningar och kedjebrev
allt medan du fortfarande drömde.
Du vet att egentligen är det ingen som ser,
men förlåt, det var som om jag glömde:
"Du har 20 nya meddelanden."
Rynkor
inom några dagar kommer det att dimpa ner en avi från posten i min brevlåda.
(Dessutom passade jag på att skicka efter två Navid skivor)
Lycka.
Dessutm utökades min Pilgrimsamling och mitt passoaföråd,
lite skivor fick jag med.
En väldigt bra dag måste jag säga.
Arvika om 6 dagar,
kul kul.
Men vad värre är:
Slovenien för Andreas om 11 dagar.
Röda
Nästan som av gammal slentrian hamnade vi på Röda.
(Men Navid var på Pustervik, vi missade honom! Jävla Pustervik.)
Innan slentrianen slog sina vassa klor om oss tillbringade vi aftonen hemma hos mig.
Det var Ica nazi, Frasse som var jordens kärna och ständiga groggpåfyllningar.
Jag lagade, som alltid, mästerlig mat och i stort sett alla deltog i Andreas och Marcus tävling.
Tävlingen om att irritera Therese så mycket som möjligt.
Får jag säga det själv, och det får jag, så hade vi en underbar kväll.
Idag har jag inhandlat en ny bikini,
för nu är det badsäsong.
Sedan skulle jag och Sandra bada.
Vi åkte faktiskt itne vilse,
men när vi kom fram visade det sig att vi inte hade några mynt att betala parkeringen med.
Vi åkte runt halva Frölunda och sen kom jag på att vi skulle köpa pizza
och därigenom få växel.
Det blev alltså pizza och syskonmys vid Näsets badplats.
Och ja, ett snabbt dopp blev det med.
Ikväll är det Cirkus Miramar som gäller:
Jag vet att vi träffades på festen, hos en vän, till någon vän, till någon vän, till någon vän, till någon vän.
I mörkret i en hall vid toaletten.
