Oansvarigt?
Vårterminen i ettan tyckte jag, Astrid och Sunne att det var en bra idé att åka till Rhodos,
själva.
Sagt och gjort, våra föräldrar var inte direkt svårövertalade.
Oansvarigt hävdar vissa ("hur kan man släppa i väg sina döttrar på en sån resa SJÄLVA?!"),
men våra föräldrar, som faktiskt är de som bestämmer, tyckte att de kände oss så pass bra
och litade på att vi skulle klara oss.
Och som de uttryckte det
"bättre att de frågar oss och att vi säger ja till en resa
än att de super sig fulla i Vasastan och får åka ambulans".
Vi pratade alla igenom det med våra föräldrar och mamma berättade redan då för Sandra
att bara för att jag fick åka utomlands när jag var sexton så är det inte säkert att hon får det.
Allt beror på hur mogen man är och hur man har skött sig tidigare.
Någon månad innan avfärd skulle vi be om ledighet från skolan
och efter en stunds betänketid blev svaret blankt nej.
(Vår mentor vågade inte ta ett beslut i frågan så han överlät det till rektorn)
Vi pratade med honom och han trodde att vi hade förfalskat våra föräldrars underskrifter
och hävdade att man inte var redo för att åka utomlands vid den åldern.
Våra föräldrar blev hyfsat irriterade på att det skulle komma någon förstå-sig-påare
och omyndigförklara dem och vägrade att tolerera det.
Det bokades ett möte med rektorn där vi "barn" inte skulle vara med.
(Ytterligare ett av rektorns påhitt, för man kan ju inte ha vettiga åsikter innan man är trettio, minst)
Vi placerade oss utanför hans kontor och skrev packlistor, shoppinglistor och helt andra slags listor.
Efter någon timme kom de ut och rektorn hade vägrat att ge med sig.
Han tittade på oss med en nervärderande blick och frågade:
- Jaha, när var det ni hade tänkt åka då?
- Imorgon svarar vi i kör
- Varpå han frågar:
- Kan man verkligen avboka det då?
- Nej, det kan man inte.
- Men då får ni ju ogiltig frånvaro.
Någon av alla föräldrar:
- En veckas frånvaro vägt mot den upplevelsen de kommer att få?
Jag tror att vi kan sova gott ändå. Imorgon åker de.
Om vi blev uppätna, magpumpade och rånade?
Nej.
Om rektorn vägrade att möta våra blickar resten av vår gymnasietid?
Ja.
