Utan snus försmäktar jag på denna ö
Tiden kommer springa i väg utan att jag riktigt hänger med.
Jag kommer vakna en dag och inse att jag är i Alicante,
utan packning och utan talförmåga.
På dessa elva dagar som är kvar tills jag åker har jag planerat saker i stort sett varje sekund.
I de planerna är ingen tid avsatt för att leta upp min resväska och för att packa..!
Jag hoppas att jag kan ta mig till skolan nästa torsdag, men jag tvivlar verkligen på det.
Hade varit roligt att kunna säga hej då till alla och fixa lite mailadresser och så.
Jag har alltså inte varit i skolan sen den tjugoförste februari...
Inte jättesmart kanske, men har man inte tid så har man inte.
Det konstiga är att det verkligen inte ens känns som att jag skall åka.
Det finns ingen anledning att packa, för det kommer ändå inte hända.
Att jag har ett nytt pass liggandes i lådan är mest som ett hånskratt åt det som aldrig kommer bli.
Fyrahundra kronor till ingen nytta ungefär.
Folk runt omkring mig börjar så sakta inse att jag faktiskt kommer åka,
men jag tittar mest oförstående på dem när de säger att det kommer bli tråkigt utan mig på påsk.
Finns det påskägg i Spanien?
Vet precis hur du känner dig och det är inte förrän man sitter där på sitt rum hos sin tant och förstår vad som egentligen skett.
Men jag som inte skall ha något rum hos någon tant, kommer jag förstå det någon gång?
Hm. Bra fråga. Det vet du nog vid det här laget! Hoppas flyg och allt gick som smort.
