Tussilagos bravader

Om i morgon inte kändes så oändlig
då är ensamhet ett ord som inte finns.

Det känns jobbigt att inse det.
Men Andreas högtalare à 25 000 kronor
håller faktiskt ganska många gånger högre standard än mina inbyggda datorhögtalare.
(Det är en hemlis, okej?)

Jag tror att minusgraderna i Andreas rum har gjort mig sjuk.
Alternativt onaturligt gay.
Men vad som än har hänt så kvartstår fortfarande faktum:
när familjen Larsson-Rytteblad kommer hem
väntar rykande nybakta äpple- & kanelmuffins på dem.
Gay, gay, gay!

Någon gång måste jag nog skaffa mig ett lite mer välfyllt liv.
Alternativt sluta jobba kväll och ha mina föreläsningar på morgonen istället,
då slipper jag hitta på en massa mobbade tidsfördriv.

Jag hör inte mitt eko slå mot gatan,
kan inte minnas vem jag var i går.

Hur som helst blir det säkert bättre till våren då jag börjar läsa på heltid + kvartstid + 20 timmar jobb per vecka.
Öhm, bättre var kanske inte rätt ord?
Mer att göra stämmer nog bättre.
Efter en termins nervarvning kan det nog vara skönt.

Spanien sen, aight?