Tussilagos bravader

Nu dag - nya besvär?
Det känns nästan så.
Mina überstarka tabletter har slagit klona i mig, på gott och ont.
Om jag skulle råka inta horisontell ställning och sen reser på mig igen
får jag lite lätta svimningsattacker och världens huvudvärk.
Hur långsamt denna ställningsskiftning än sker blir det alltid samma irriterande resultat.
Alltså: jag har hållit mig liggande hela dagen.

Jag har läst ut Bodil Malmstens För att lämna röstmeddelande tryck stjärna
och har ungefär sextio sidor kvar i Jonas Gardells Jenny.
Bägge böckerna är väldigt bra, men jag tror nog att Jenny trots allt är strået vassare.
Malmstens bok skildrar fem stycken genomsvenska människor
och vid varje igenkännande karaktärsdrag darrar man till lite.
(Nu försöker jag absolut inte hävda att jag är genomsvensk
utan hoppas snarare på motsatsen, men vissa likheter finns alltid).
Den är otroligt väluppbyggd och man tänker allt som oftast inte på att det är talspråk som används
eller att hela boken endast är monologer.
Hon lyckas få till de mest oanade meningskonstruktioner och hennes ordlekar är minst sagt medryckande.
Med-ryckande. Med ryckande. Med ett ryck.

Gardell skriver som vanligt mästerligt och det är svårt att försöka lista ut
vad som är fiktion och vad som är verklighet.
Jenny skildrar den stackars flickan Jenny som fick genomlida en rad hemskheter i sin barndom.
Just denna bok cirkulerar kring en speciell natt, då allt rasade samman i hennes lilla värld.
Man behöver absolut inte ha läst någon av hans tidigare mästerverk
En komikers uppväxt eller Ett ufo gör entré för att slitas med i denna fristående uppföljare.
Det är en barndomsskildring som heter duga och varenda människa borde läsa den.
Var är egentligen människors empati?

Nu tvingar min mor mig att städa.
Man kan inte ens vara sjuk i fred.