Det är inte jag

På något sätt känns det befriande att kunna säga att,
det är inte jag, det är inte mitt fel.

Just nu känns det bra att bara kunna stänga in mig med för mycket chips,
för hög musik, böcker som är värda att bläddras sönder och gigantiska mängder post-its.
Jag skapar något och jag skapar något bra.

Ibland så vill man bara inte,
allt är så bra det kan vara på gränsen till perfekt.
Jag borde orka, jag borde svara
och därför känns det så skönt att kunna säga
det är inte jag.
Man väljer inte tentadatum, men detta föll in ganska bra.
Jag skriver, skriver och skriver.
Det är roligt och jag slipper fokusera på allt annat.
Jag leker med tanken att stänga av mobilen,
ta tåget ut i skogen och leva i en vit sekelskiftsvilla i resten av mitt liv.
Jag vill ha en ko i en kedja i trädgården.
Men sen så tänker jag att det nog blir rätt tråkigt ändå.
Och att kossor kanske inte är så kul att diskutera med.

Så jag längtar till ett annat tåg,
äter chips och skriver hemtentor för att få tiden att gå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0