Man är bara så vuxen som man gör sig

I tak med att min köplats sniglade sig från åtta till sju och tretton fjortondelar
tröttnade jag på att bara sitta och vänta.
En närstudie av New Yorks gatunät visade att det kommer vara näst intill omöjligt att ta oss till lämplig HD-affär.
Om jag och Michaela kommer vara lite lagom borkomna bland en massa motorcyckelknuttar?
Inte alls.

Jag går in och skruvar upp radion för fågeln,
tar en clementin och fortsätter följa diverse gator med konstiga namn för att försöka orientera mig lite.

Tillslut blir det min tur och jag är inte alls med på att den inspelade rösten byts ut mot en rikitg,
mänsklig röst.
Jag trallar glatt (?) med i "love is gone"  (eller vad den idiotiska låten kan tänkas heta) med munnen full av clementin...
Plötsligt rycks jag tillbaka till nuet av en diskret host och ett:
- Öhm.. Som jag sa välkommen till Vattenfall AB, detta är Lisa..
Vilket självklart följs av att jag sätter clementinen (och låten) i halsen och börjar hosta som en idiot.

Kommentarer
Postat av: Maria Sangria

hahaha jag kan riktigt föreställa mig den scenen! (nu blev jag också sugen på clementin)



hoppas du inte har nått emot att jag läser din blogg, såg länken på bilddagboken :)

2008-10-15 @ 19:58:52
Postat av: Therese

Maria Sangria: Nu ska inte du vara sån! Det är inte alls lätt att se det framför sig. Lite mobbing tycker jag...



Och läs på!! :)

2008-10-15 @ 22:44:51
URL: http://tussilagos.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0