Tussilagos bravader

Mamma skall hämta upp mig efter jobbet,
vi ska äta middag.
Middag.
Jag minns inte sist vi åt middag själva på resturang.
Det har nog inte ens hänt.
Jag minns inte ens när vi åt vanlig middag sist tillsammans.

Jag är beredd på det värsta, något skumt måste det ju vara.
Det är som när ett litet barn kommer och berättar hur underbar du är,
vad fin du är, vad söt du är.
Man vet att det gömmer sig något annat bakom.

Det finns ju en liten chans att det faktiskt bara är för att hon vill.
Man ska aldrig säga aldrig.