Tussilagos bravader

Min man sover
och jag ar verkligen for rastlos for sant.
Sova middag ar for tanter.
Tur da att de har internet pa hotellet.

Idag vaknade vi lite sent (kan bero pa x antal glas vin igar med kontiga amerikaner och koreaner)
men har trots allt lyckats vara fem timmar pa stranden.
Sjukt nice.

Det verkar som om det hander en hel del hemma varje gang jag aker bort
sa det ar ltie motstridiga kanslor att vara har anda.
Alltsa. Jag VILL inte hem,
daremot vill jag sla en manniska som tydligen tycker det ar passande att bete sig som ett as mot en annan manniska.
Och det ar svart att sla fran Frankrike.

Lena (och Staffan):  Vi har INTE varit och kollat pa en gigantisk krydda utan en basilika ar en stor kyrka (som mest ser ut som alla medelhavskyrkor men jaja). Just den Andreas ville se ligger uppe pa marseilles hogsta berg.
Jag var nojd.

Nu ska jag nog ga och kopa mig lite vin,
knapra i mig lite chips och njuuuuta av varmen.

(Sen undrar jag lite snabbt vad jag tankte nar jag packade?
Jag har glomt forvanansvart lite med tanke pa vilket tillstand jag var i,
men hur jag tankte med matchningen av skor, linnen, kjolar och vaskor det vet ingen.)

(Och sen undrar jag aven vad svenska folkets problem ar?
44 % som rostade?
Jag vet inte om jag vill komma hem.)

Okej.
Jag lever, vi lever.
Det ar sol och mina skattepengar har kommit.
Hur var det nu?
spendera dem pa en massa klader i Frankrike
eller leva pa dem i juli?

Nudlar ar gott har jag hort.

Jag har ungefar tre minuter kvar, skulle bara kolla hur mitt bankkonto madde.
Om det ar nagon som vill ha den foraldraanpassade beskrivningen av resan,
sok pa tece pa resedagboken.se
ni andra som vill veta mer icke-foraldravanliga detaljer far val vanta tills vi kommer hem antar jag..

Jag måste säga att jag har bäst övertalningsförmåga.
VI SKA TILL HULTSFREDSFESTIVALEN!

Jag har fixat ledigt (i princip) pappa äör informerad om vad jag önskar mig i födelsedagspresent
och det kommer bli underbart
Häng på!

Åh herre gud.
Min lillasyster slutar nian när jag är i Frankrike.
(Min snygga, underbara, bästa lillasyster)

Jag kom just på vad jag gjorde när jag slutade nian.
Fan.

Det är mer regel än undantag att jag vaknar med något slags mentalt illamående
och jag börjar lite lätt undra vad problemet är.
Fruktansvärt irriterande att inte kunna förmå sig att äta normal föda innan tolvsnåret.

För övrigt stör jag mig på kollegor som inte kan göra sitt jobb
men nu skiter jag i dem för jag är ledig i  tolv jävla dagar.

Idag skall jag ta mig ut till en liten ö för att gratta en blond liten flicka
och sen skall jag dricka sangria hela kvällen - seger.

Imorgon: FRANKRIKE

Jag skulle ju packa,
jag skulle äta frukost
och jag skulle duscha.

Vad jag gör?
Rensar garderoben
saker som jag inte har rört på långt över ett år åker ut
och jag funderar lite över en knallgrön volangkjol,
en vit-grön-silver-randig blus
och ett par ballerinaskor med resårband runt anklarna
och inser snabbt att jag inte har hållt i de kläderna sen Sergej-tiden.

I mitt huvud har alltid tiden med honom varit förknippad med en typ sextonårig Therese
men idag insåg jag att jag tror att han var med på min artonårsdag.

Jag vill inte baktala honom för han är säkert en bra människa på många sätt
men en smart vän sa för någon vecka sedan
"du inser att hela grejen med honom existerade bara för att du på den tiden var så förbannat rädd för att vara själv?"
och jag är beredd att hålla med.

Vissa nya musikupptäckter
och några andra gamla trogna håller mig sällskap tills den bästa ramlar in här.

Jag funderar på att packa
(trots att jag har en strålande idé om hur jag skall lösa det:
lördag är släktkalas och sen utgång
och sen söndag skall jag tvätta 12-15 och sova i pauserna
och sen packa efter tvättningen innan min moder hämtar oss vid halv sex.
 En strålande idé som sagt)
eller i alla fall försöka lista ut var mina väskor är.

Igår slog jag mig igenom den sista tentan
och funderade seriöst över varför varje tenta alltid känns som den värsta jag har gjort. Varenda gång.

Men min vän är snygg och det är allt som räknas!

Jag letade fram datorn för att kolla något som gäller dagens tenta.
Nu när jag sitter med den i knät har jag ingen aning om vad det var.
Smart.

Jaja. Jag får väl lyssna på lite Laleh istället och gilla läget.
Damn, den kvinnan kan sjunga!

Alltså. Tenta idag och imorgon sen är den skiten över.
På söndag åker vi till Marseille, sug på den!

Okej.
Jag diskar klart världens jättedisk (hade tydligen inte diskat sen i söndags. För mer än en vecka sedan. Oops)
går in i extrarummet och skall byta musik.
Och vad står där inne?

Tre tallrikar, fyra glas och en skål.

Jag vaknar till min i stort sett obefinteliga smssignal
och läser:

"Har du pratat med X? Hon mår dåligt. Kan du ringa henne?"

Jag ringer och låter signalerna rulla fram,
känner liksom hur ironin leker jage med mig.
Ingen som svarar.

Så vad finns det mer att göra än att starta dagen,
knapra en huvudvärkstablett, ta tag i disken från helvetet,
duscha, rösta och hämta ut tre böcker.
Och sen jobba då.
Så klart.

Ibland börjar jag fundera på om det inte kan vara så att jag har multipla personligheter.
För en stund sedan var ett sådant tillfälle.

Therese 1: Men ska du verkligen äta fetaostsalölad idag igen? Du åt ju det igår. Vad hände med en varierad kost?
Therese 2: Meeen. Det är inte samma sorts sallad. Igår hade jag olivolja, vinäger och salt på. Idag har jag röd pesto. Dessutom är det paprika i idag. Det var det inte igår. Så det så.

Jag tror att jag gillar nummer 2 bäst, hon stämmer nog mest överens med mitt riktiga jag.
Irriterande enveten och jättesäker på sin sak typ.

Och sen kan man fråga sig varför jag bloggar som mest när jag borde plugga istället?

När jag läser igenom mina anteckningar från lingvistikföräläsningarna inser jag att det är tur att vi har haft en så underbar lärare. Det har nog inte gått en föreläsning utan att hon har fått oss alla att bryta ihop av skratt.
Synd bara att hon har valt ett så tråkigt ämne.

"Las lenguas son como las personas: nacen, crecen, reproducen si quieren y pueden y después mueren"

Fritt översatt:
Språk är som personer: de föds, de växer, de reproducerar sig om de vill och kan och sen dör de.

Jag insåg just att jag nog kandiderar in till världens sämsta dotter.
Det är mors dag och jag skall jobba hela dagen.
Inte ens ett kort har jag köpt.

Dock tänker jag försvara mig med att säga att min kära mamma aldrig har brytt sig om mors dag tidigare
så jag misstänker inte att hon har börjat göra det nu heller.

Jag får slå henne en pling och höra så allt är bra i alla fall,
det är ju det minsta man kan begära.

Men nu:
åter till lingvistiken innan jag åker ut till min gamla hemö och sliter några timmar där.

"Alltså Tc.. Jag vet inte men..
Av alla människor som har varit här är du den enda som har kommenterat det...
Jag vet inte om det tyder på att ingen annan har sett det
eller om de har någon social spärr som du saknar..."

Och sen kvällens drygaste kommentar:

"Jag hade ingenting att ta på mig i lördags. Alls faktiskt."
"Vi såg det"
....
"Eller alltså.. Jag menar.. Öhm.  Du hade lite kläder på dig."
"Du inser att det bara blev värre av att du försöker förklara dig va?"

Jag  vet inte vad som hände.

(Men på något sätt är jag ganska nöjd ändå.
Jag har börjat drömma om en längre resa till Spanien igen,
har nya fina skor,
en ny vän som är nästan lika bitter som jag,
en fågel som är seriöst dum i huvudet,
hittat en soffa som jag vill ha
och planerar en rejäl utågång på lördag

Dessutom insåg jag just ordvitsen i ordet dramat
dra-mat!  HAHAHA)

Jag börjar bli sugen på Hultsfred, eller kanske Arvika
men undrar om det är legitimt att ta ledigt i lite drygt en vecka..
Men när jag tänker på det...
Underbara band, alkohol, sol och vänner
eller slita ihjäl sig instängd i en liten barackliknande sak?
då blir det inte lika svår att välja längre.

Och dessutom har jag räknat ut att jag antagligen bara behöver ta ledigt tre dagar.

Så, nu undrar jag:
vilka är på för Hultsfred alt Arvika?
Eller kanske Emmaboda?
Jag är öppen för förslag.

HAHAHA
Jag har just lyckats köpa toapapper med hjärtan på.
Fan vad illa.
Det kan jag ju inte ha framme när folk kommer och hälsar på.

Mamma: Men Thereeeeeese, du skulle väl köpa en skohylla, mattor, ett badrumsskåp och en bokhylla? Så går du och köper FLER par skor, fler böcker och så lite tunikor på det. Förlåt om jag frågar men var hade du tänkt få plats med dem? Och varför lägger du inte dina pengar på saker du verkligen behöver?

Michaela: Ähhhhh, skor kan aldrig vara för höga. Och du behövde dem ju faktiskt. I princip. Och tänk vad lycklig du är nu.

Andreas: Du hittade ett par skor? Bara sådär? De ramlade över dig va? Och tunikor? Skulle inte du köpa jeans?

Jag: För jag är lycklig, för jag är lycklig, ja jag är lycklig måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag, söndag. Jaaa, jag är lycklig!

Jaha.
En panikångestattack på det då.
Det var ju fint.

Nog att jag har haft ångest innan, men detta är ju löjligt.
Hela kroppen skakar, hjärtat slår snabbare och jag gråter ohejdbart.
Och kan inte sova.
Framför allt.

Det är bra när jag ska upp 4.30.

Jag ringde och väckte min mamma,
hon trodde nog att jag höll på att dö där ett tag.
Stackarn.

Men hon är på väg hit för att köra hem mig till henne,
jag ska tydligen inte vara ensam.
Vi får väl hoppas på i alla fall en timmas sömn innan jag börjar imorgon.