Listor #10000000054
Jag struntar i att min chef ringde, med minst sagt otacksamma nyheter,
och skriver listor istället.
Istället för att tänka,
plugga och fatta beslut alltså.
På något vis hoppas jag väl att mina listor ska leda fram till någon sorts beslut,
men man kan aldrig vara riktigt säker.
En stad väg mot en annan,
men egentligen vet jag nog hur det blir ändå.
Jag känner det på mig och det känns bra.
Språksvårigheter har jag klarat av förr.
Jag räknar på födelsedagspresenter och inser att det blir bra,
att det är rätt tänkt (och viktigast av allt: att min ekonomi håller).
Angående Andreas present har jag kommit fram till att jag tänker bestämma hur jag vill ha det,
eftersom det är jag som betalar.
Vad gäller Michaela så är jag i stort sett klar med henne,
lite efterforskningar kvar men sedan är det bara att knalla in i lämplig affär.
Nu gäller det bara att gömma mina listor,
korka upp en vinare med min älsklingsbimbo
och glömma av allt vad jobb heter.
Jag känner att jag nog kan ta mig ann uppgiften.
