Att väcka den björn som sover...
Jag höll en lite bubbla av hopp levande,
kanske, kanske skulle vikarian.se leda till några små jobb här och där.
Men ni vet hur man gör, man tänker "de ringer inte i morgon"
eller så tänker man inte alls när man av ren slentrian stänger av moilen.
För det är faktiskt läskigt att ligga och sova med strålning rakt mot huvudet.
Och självklart ringer de, just idag, när jag har glömt av mobilen som mest.
I dag då jag har lovat att åka til lek och buslandet med mina syskonbarn,
då rings de, skickas sms och mail.
Då.
Det kanske är så, som mamma säger, att det tar en liten stund innan man är med i systemet
och innan allt rullar på ordentligt.
I dag har de ringt,
från tre olika skolor och jag svarade inte, för jag sov.
Ni hörde rätt, från TRE.
I morgon skall jag jobba på Statoil, så då lär det inte bli någon skola heller.
Onsdag kanske?
(Och sen undrar jag lite lätt vad man gör, hur man sysselsätter barnen,
när man vikarierar för en klassföreståndare i årskurs tre?)
