Att var fyra år

Vettenpalatset i Lerum med fyraårig systerson.
Dyka, simma, kana, skrika, skratta, äta pannkakor.

Att det kan komma så mycket glädje ur en så liten kropp är förvirrande.
När han, efter någon halvtimma, vågade släppa det krampaktiga taget om min hals och trevande ta några simtag med armpuffarna säkert på plats, var jag så stolt.
Från att vara lite halvskraj för vattnet, alla skrikiga tonåringar och de plötsliga duschattackerna från väggen, blev han snabbt vild som vanligt.
Jag insåg snabbt att jag lät som min mamma, och hennes mamma, och hennes mamma när jag skrek:
Spring inte, golvet är halt. Du kan ramla!


Något anant jag insåg var att i stort sett alla avdelningar var djupa för honom, även om jag kunde sitta på golvet utan problem.
Han är så liten men ändå så stor.
Det är konstigt.

Kommentarer
Postat av: Pytte

så sött :)

2008-09-01 @ 03:08:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0