Soundtrack

Jag träfade Fanny idag
Hon skratta till och prata på och höll sig vaken
Hon sa: "Nu har jag rensat ur, nu spelar ingenting nån roll.
Nu kan det blåsa vart det vill, för nu är allt tillbaks på noll.
Och här kan allting börja om, nu kan jag se vad jag förträngt.
Nu ska jag passa mig för dom, som aldrig gjort vad dom har tänkt.



Ja, Winnerbäck är mitt livs soundtrack och idag spelade han extra högt.
Vi pratade om kompisar som har gift sig i en dröm av tyll, kyrka och släkt.
Om en tårta som var fem våningar och räckte till 90 personer.
Tänk att kunna baka så att en tårta räcker till 90 (NITTIO!) personer.
Det är rätt bra, Fanny är rätt bra.
Vi pratade om möhippor och jorden-runt planer,
om interrail, Universitet och Varberg.
Och jag blev sugen och jag insåg,
vi lever. Det är i rörelse.

Det var någon som täntke på mig,
som skickade ett sms om att mötas.
Jag kunde inte motstå och utan att jag förstår hur så hamnade jag på Röda.
Bartendern såg mig komma in genom dörren och började älla upp et ciderpaket..

- Öhm, alltså.. Jag ska bara ha en Cola idag...
- Okeej...? Då ställer jag väl undan den då? En COLA sa du?
- JAG ÄTER PENICILLIN!

Det var författardrömmar och tequilapussar.
Vi träffade en människa med hus i Barcelona,
Andreas sa att det inte var en legitim ursäkt att ragga på honom.
Det var rosa tröjor och tillslut Stars 'n' bars.
Andreas och Richard är humor när de är fulla.

Spårvagn hem och plannering av nästa sommar med den bästa.
Och avslutningsvis lite soundtrack igen:

Du är du och jag är jag
och är det så att din väg ändå går precis intill
så kan vi bara hjälpas åt att komma dit vi vill.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0